Sirius Black

Vi börjar nu närma oss slutet som smått, jag jobbar ju kronologiskt i den ordning som karaktärerna dyker upp i handlingen. 

Och nu är det som många säkert förstår den här storyns tydligaste antagonist och skurk, i vart fall vad man tror, Sirius Black!

 

Sirius Black är en av de mer populära bland de större karaktärerna bland fansen säkert av den anledning hur hans karaktär plötsligt visar sig vara något helt annat än vad han utmålas som. Det är ett ständigt återkommande tema igenom hela bokserien att ingenting är som det ser ut egentligen! 

Bakom varje scenario eller karaktär döljer det sig något helt annat än vad man först tror eller ser…

 

Sirius karaktär är en karaktär med oväntat mycket djup, som den här storyns skurk finns det redan gott om lager och djup till viss skillnad från någon enstaka föregångare i skurk- kartoteket som Quirrell till exempel. 

När han sedan får sin nya roll som faders- substitut för Harry djupnar lagren desto mer innan han går sitt öde till mötes. Jag kan avslöja att jag själv råkar ha Sirius som

favorit- karaktär när jag som yngre kunde på ett visst plan relatera till Harrys förhållande till Sirius till en viss del.

 

Så när det kommer till porträtteringen i filmerna är det en hel del att säga! 

Det känns som om man bara tagit halva karaktären på allvar här i film tre, det är några av de viktiga lagren för Sirius som stryks på foten till förmån för uttrycken och scennärvaro. Black har alltså i film tre blivit en alltför kliché- artad endimensionell skurk som man ser alltför ofta…

Gary Oldman har ett bra val för rollen vid en första anblick, han var känd för att vara en skurkmästare som skådespelare när han kom in i ensamblen. Men när han väl ska börja agera i filmen efter att ha byggts upp och varit mer i periferin så spelar han snarare typ Hamlet, Peer Gynt eller Lars Norén.

Med andra ord använder han ett okristligt stort teaterspel i helt forum, ett tydligt steg för att lyfta det mycket röriga visuella temat. Det ihop med avsaknaden av flertalet av de viktiga lagren, främst vänskapen mellan Marodörerna och deras utveckling, gör de viktiga scenerna med honom till stor del ett fiasko.

 

Det råder inga tvivel om att man skrivit in Sirius karaktär in i ett 90- graders hörn som händer lite för ofta med flertalet gånger under filmseriens gång. 

Newell, regissören till film fyra, kunde iallafall begripa det bra bättre än allt annat han borde begripa när han gjorde sin film! 

Det är nog definitivt därför som Sirius är så bortskuren från film fyra som han är skulle jag tro. 

Men David Yates, regissör från film fem till sista, är ju den främsta lagaren och mirakel- fixaren av alla! Det är nog till hans, och även manusets, fördel att Black ändå var så frånvarande i den tidigare filmen att han med enkelhet kunde gå in den Black som Fenixorden- filmen krävde. 

Nu hamnade de lager som saknades förrut på sin rätta plats även om det kanske saknades något enstaka som hade gjort honom helt komplett! Man hade kanske önskat lite med Screen Time med honom men vi fick iallafall den Sirius vi borde ha fått från början. 

 

Men tyvärr så går det inte riktigt att komma undan elefanten i rummet hur uttjatat det hela faktiskt nog är från min sida vid det här laget… Åldern! 

För det är med denna rollbesättning man märker tydligast av att skådespelaren är en halv generation bort från vad karaktären ska vara. Oldman ser faktiskt ut att vara runt 60- års åldern med den mask han får i film tre när han själv är runt 50 själv vilket är helt hejkon bejkon… 

 

När jag nu ska sammanställa hela detta långa inlägg till mitt val av skådis så är jag åter i den situation att det har hunnit gå flertalet år sedan jag valde mina skådisar till detta smått galna hobby- projekt. 

Mitt val till Sirius är Sverrir Gudnason! I nuläget är han egentligen i samma ålder som Oldman när han gjorde sin tolkning visst men vid tillfället jag valde honom var han ungefär i min egen nuvarande ålder. 

Han har mestadels gjort ganska många helylle- roller som passar bra in på den Black är under det mörka yttre som kommer träda fram efter Azkaban- tiden. När han nyligen var med i Ronja Rövardotter ser kan enormt mycket ut som den mörkare Sirius Black. 

Gudnason var redan då tillräckligt stor och folkkär för en roll av den storlek vilket känns givet för den här rollen.

Många känner nog till honom som Björn Borg- skådisen men Ronja Rövardotter, Glada Hudik- filmen och Wallander- rullarna är andra nya titlar att förknippa honom med.